Mastodontlyssning

Har fastnat i P3 Dokumentär-träsket. Mina resekamrater introducerade mig för detta under vår Thailandsresa och nu har jag insett tjusningen med att lyssna på drygt 60 minuter långa radiodokumentärer.
Det känns extra kul att fördjupa sig kring händelser som man bara känner till lite vagt. Och förr eller senare så kommer jag att lyssna på dokumentärer om saker som jag knappt har hört talas om.
Men vissa dokumentärer är visst aningen längre än andra...
 
 
Ni ser det va? Nog för att Palmemordet är en enorm polisutredning, den brukar ju benämnas som en av de största i världen. Men att dokumentären om mordet är lika enorm var väl att ta i. Nåja, 70 938 minuter alltså. Jag räknar med att vara klar i början av maj någon gång...
Över och ut

Den obotlige tidsoptimisten

...det är jag det. Det är rätt märkligt egentligen. Så fort jag har rätt mycket tid på mig så sullar jag till det på något vis och vips så får jag stressa som satan för att hinna.
Detta fenomen upprepas nästan varenda gång jag har kvällsvecka på jobbet och därmed börjar klockan 14. Som i dag till exempel. Trots att jag hade gott om tid efter att ha hunnit med att både tvätta, gymma och äta lunch blev det superstressigt för att hinna till jobbet i tid.
Likadant är det med fotbollsträningarna. Jag ramlar alltid in i omklädningsrummet typ tre minuter innan träningen ska börja och får byta om på nolltid. Man trodde ju att detta var något som man skulle vänja sig av med på äldre dar, men tydligen inte.
Över och ut

Morbid metafor

Hörde en grymt bra metafor i dag. Det var en herre som pratade om en företeelse som han hoppades skulle finnas kvar fortfarande när han skulle ta ner skylten och lämna jordelivet. Eller som han uttryckte det: Drar gräsmattan över huvvä.
Det är ju briljant! Bör användas oftare. Nu tar vi helg.
Över och ut

Monstren från hotellagunen

Thailand var det ja. Vi reste runt i landet under vår vistelse där. Med facit i hand var det kanske lite väl mycket resande men å andra sidan så fick vi se väldigt mycket och det är roligare att bo på sju olika ställen under tre veckor än att ligga och jäsa vid samma pool i tre veckor.
Vår resa såg ut så här: Flyg från Arlanda via Bangkok till Krabi och därefter taxi till Ao Nang (där vi stannade fem nätter). Sedan blev det Phi Phi (fyra nätter)-Patong (fem nätter)-Phi Phi igen (två nätter)-Koh Samui (tre nätter)-och sedan Ao Nang igen (fyra nätter).
Vid vår andra vistelse i Ao Nang bodde vi på ett hotell som inte hade havsutsikt men väl en egen lagun.
 
 
Snacka om lagunutsikt. Vi bodde i den andra bungalowen från vänster. Och i lagunen bodde ett par bandvaraner (som heter water monitor på engelska). Personalen visste dock inte riktigt hur många bandvaraner som fanns på hotellet, men gissade på tre eller fyra stycken.
Det första vi såg när vi checkade in på rummet var en bandvaran som lufsade upp på land vid bungalowen mittemot, gick in under bungalowen och åt upp en fisk. Kändes lite småläskigt, men samtidigt rätt fränt. Gick dock bet på att få någon bra bild på monstren, alla ser ut som kassa bilder på Loch Ness-odjuret...
Över och ut

Nytt kalas

Det är ingen hejd på firandet. I söndags fyllde jag, som bekant, 30 bast. Två dagar senare, i tisdags, var det mormors tur. 90-årskalaset pågick hela dagen med massor av besökare, blombuketter och fika.
- Jag kan inte förstå att det är så många som kom ihåg att jag fyller år, sade födelsedagsbarnet själv flera gånger.
 
 
Knäppte en bild på mormor. Det blev den mest "gillade" bilden jag har lagt upp på länge. Men, det är klart, det är ju inte varje dag som motivet är en nybliven 90-åring. Grattis mormor!
Själv är jag superförkyld och undvek därför att krama mormor, eller någon annan släkting. Mormor önskade sig för övrigt småkakor och hårda karameller. Det tog besökarna fasta på. Nu har hon kakor och karameller så det räcker året ut.
Över och ut

30 bast

I söndags var det så dags. Jag lämnade det tjugo-nånting-stadie som jag hade befunnit mig i sedan vintern 2004 och tog klivet in i trettio-nånting-stadiet.
30 bast alltså. Känns nästan lite overkligt. Men, men, samtidigt är det ju ofrånkomligt. Bara att gilla läget, antar jag.
 
Vasaloppet kördes ju på min 30-årsdag. Jag hade faktiskt länge en tanke på att åka. Är det någon gång man ska åka så är det väl när loppet äger rum på ens 30-årsdag liksom.
Om jag åkte? Well...
 
 
...bilden är tagen en kvart in på min födelsedag. När man fyller 30 på krogen ska det göras med en appletini i var hand. Det är sen gammalt.
Vasaloppsplanerna grusades rätt snabbt när platserna sålde slut på nolltid. Men med tanke på det milda vädret i vinter så är jag rätt glad över att det inte blev något av mina planer.
Över och ut

Hemma igen

Jodå, jag kom fram till Thailand. Och hem med för den delen. Planet landade på Arlanda i söndags, men det är först nu som jag själv börjar landa så smått igen, så att säga.
En aning jetlaggad ännu. Dock rätt skönt att vara trött på kvällarna och vakna rätt tidigt på morgnarna. Bara att hoppas att det håller i sig.
Får väl återkomma med lite bilder och sånt från Thailand. Har slarvat med bilder från både Ghanaresan i november och så nu Thailandsresan. Bättring utlovas!
Över och ut

Ny semester på gång

Ja, jag vet hur det här ser ut. "Mäh, han har ju precis varit till Afrika på semester - ska han ut och resa nu igen?" Men det är faktiskt dagens sanning.
I morgon bitti klockan åtta går tåget mot Arlanda för mig och två kamrater. Där väntar ett plan som ska ta oss till solen och värmen, närmare bestämt i Thailand. Vi blir dock inte borta så länge, bara 23 dagar...
 
Ska bli störtskönt med semester. Vi bokade resan redan i augusti, så vi har gått i väntans tider rätt länge nu.
Däremellan dök ju vår Ghanaresa upp och därför blev det två utlandsresor på knappt tre månader. Allt på en gång liksom.
Man kanske skulle beta av alla världsdelar en efter en under ett års tid. Med andra ord är det snart dags för både Australien och Nord- och Sydamerika inom kort. Nåja, det får nog stanna vid en fundering. Finns varken kosing eller semesterdagar för att genomföra det.
 
 
Soluppgång i Hedemora i höstas. Räknar med att kunna ta åtskilliga bilder av den här typen de kommande tre veckorna. Alltså med betoning på sol, inte på Hedemora (no pun intended och så vidare). På återläsande!
Över och ut

Nytt år - nytt jobb

Jajamen, så är det. Det nya året innebar även att jag bytte arbetsplats. Efter drygt 2,5 år på Södra Dalarnes Tidning, halva tiden i Säter och sedan resterande tiden i Hedemora (efter att redaktionen i Säter stängts igen) har jag nu börjat jobba i Falun, på Falu Kurirens centralredaktion.
Det är tre år sedan jag jobbade här senast, så jag känner igen det mesta. Men det har samtidigt hänt en hel del. Lokalerna är inte sig lika och personalen har både kommit och gått.
 
Det var lite lustigt i början. På Södran, där vi var fyra reportrar, en nyhetschef och tre annonssäljare, träffade man inte så mycket folk varje dag. Här sitter det nästan lika många vid ett och samma bord i lunchrummet.
Var nästan folkskygg de första dagarna. Är ju van vid att när jag ser någon i korridoren så är personen i fråga på väg in till mitt rum. Här stövlar det förbi folk hela tiden, hela dagen. Nu börjar jag dock vänja mig så smått, men det var lite underligt den allra första arbetsdagen i tisdags.
 
Det är lite blandade känslor. Visst saknar jag kollegorna från Södran, men samtidigt har jag varit lite less på att pendla mellan Borlänge och Hedemora. Visst, folk pendlar kanske längre än så, men det blir lite tröttsamt att köra drygt fyra mil enkel resa i bil till jobbet varje dag. Räknade ut att jag har suttit nästan sju timmar i bil i veckan, bara till och från jobbet, under den tid som jag har jobbat i Hedemora.
Nu har jag typ halverat min pendlingstid. Har lite drygt två mil till redaktionen, vilket innebär att jag är hemma 20 minuter tidigare än vanligt. Tjänar både tid och pengar på detta byte. Och dessutom är ju pengar som bekant pengar så...
Över och ut

Tillbaka från Ghanaäventyret

Jo, jag vet. Det har redan gått ett par veckor sedan vi återvände från Ghana, men det är först nu som jag skriver några rader om det. Men mind ator därhemma har kraschat och därför har jag haft fullt upp med att stilla mitt surfbehov på de lediga stunder som har uppkommit på jobbet den senaste tiden.
Men nu fick jag en stund över. Ghana var det ja. En väldigt annorlunda resa blev det allt. Jag hade förmodligen aldrig någonsin satt mitt fot i Ghana om det inte vore för att Lillebror tillbringar ett halvår där nere.
 
Hur var det då?, undrar ni kanske. Tja, mestadels så här:
 
 
Solnedgånd i Anomabo. Där bodde vi på en resort och det var den turistiga delen av resan. Återstoden av resan var vi i Accra där brorsan bor och jobbar. Men det får bli en annan gång. Jag får helt enkelt återkomma med fler bilder och en längre berättelse om Ghanaresan framöver.
Över och ut

Hello Africa!

...tell me how you´re doing. Yes, Dr Albans gamla hit är i allra högsta grad aktuell i den här familjen. Brorsan är för  tillfället i Ghana, där han ska tillbringa ett halvår med att skriva sitt examensarbete.
Han har varit där i drygt en månad nu och på torsdag åker jag och morsan ner och hälsar på.
 
Ska bli riktigt fränt. Inte bara att ta semester mitt i den mörkaste höstmånaden, men även att se en ny kontinent. Inte för att jag kan kalla mig någon globetrotter direkt men nu kan jag alltså snart även bocka av Afrika på listan.
Däremot har jag inte varit utomlands på över två år nu, senast det bagav sig var jag i Barcelona över en långhelg, så det ska bli skönt att resa lite igen.
 
Får se om det blir något inlägg från Ghana. Förmodligen inte, med tanke på hur sällan jag är inne här och skriver, men man vet ju aldrig. Större under har ju skett liksom.
I kväll är det dags att ta itu med packningen på allvar. Morsan har redan packat klart, packat om och packat klart igen. Tror jag i alla fall. Själv har jag lagt fram badbrallor, solkräm och universaleluttaget. Resten löser sig nog.
Över och ut

Mirror mirror...

Ibland försöker man anstränga sig lite. Försöka få till bilden lite extra frän eller testa ett helt nytt grepp.
Fast det är inte alla gånger som man lyckas...
 
 
Tog den här bilden i somras. Skulle skriva om en MC-träff i Hedemora och träffade veteraner med veteraner, så att säga. Tyckte att det vore kul att fota loggan och kanske få med något kul i spegelbilden på köpet. Men jag blev ju med själv också. Ridå...
Över och ut

Testade fiskögat

Bevakade en ny ljuskväll i helgen. Denna gång i Hedemora, närmare bestämt i Sveaparken där en skrälldus med marschaller hade placerats ut för att lysa upp höstmörkret. Man kunde köpa marschaller och pengarna som kom in skänktes till insamlingen för Världens Barn.
Fick låna ett fish-eye-objektiv av chefen. Tänkte ta lite fräna bilder med det och konkurrera ut chefens mästerliga bild från denna ljusfest för ett par år sedan, som vi alltid tar in som illustration när vi ska skriva om ljusfesten.
 
 
Fast det gick väl så där. Lite häftigt att fota med ett helt annat objektiv, men jag lyckades inte på långa vägar få till en likadan bild som chefen. Den här var en av de fränaste jag tog. Den kom dock inte med i tidningen.
Nytt försök nästa år.
Över och ut

Bästa helgen ever!

Ojojoj, förra helgen är svårslagen. Fick lov att nypa mig i armen när jag kvicknade till på söndagen, efter lördagens lagfest där vi firade seriesegern i division 6 norra Dalarna.
Jag låter bilderna tala för sig själv:
 
 
Först hade vi internturnering med laget. Där utsågs bland annat Årets Spelare och Årets Lagkamrat. Det sistnämnda tillföll alltså mig. Jag är helt mållös (inte bara på planen) över detta fina pris. Tack som fan alla lagkamrater, blir helt rörd ju.
Men inte nog med det...
 
 
Sedan tittade vi på fotbollen. Dessutom hade vi gått ihop och tippat Stryktipset. Jag hade dock lämnat in en egen rad. När vi såg ut att få 12 rätt på lagets tips började jag kolla Svenska Spel-appen för att se hur mitt eget tips såg ut. I 85:e minuten av TV-matchen hade jag 13 rätt!
Trodde givetvis att det skulle skita sig på slutet, eftersom det ALLTID blir en massa mål de sista minuterna. Men icke sa nicke. Mina 13 rätt stod sig matchtiden ut och jag inkasserade drygt 18 lakan! Helt sjukt ju, här har man svärande knycklat ihop stryktipskuponger varje lördag i nästan 20 års tid och trott att det har gått troll i jakten på 13 rätt, och så händer det till slut.
 
Efter tipstriumfen blev det lagfest. Vi var till ett ställe i Borlänge och badade bubbelpool och bastu och hade det allmänt gött. Sedan blev det utgång och allt som allt en oerhört trevlig lördag.
Det var dock ett par intressanta dagar innan jag fick ut slantarna, då jag hade spelat via ombud. Hann bli rätt orolig över att jag hade gjort något galet och att slantarna kommit på villovägar, men till slut så rasslade det till på kontot.
 
Den här helgen ska jag jobba. Inte helt fel det heller, förvisso, men det blir svårt att slå förra helgen. Fast, det är klart, det kommer det att vara för typ alla helger framöver.
Över och ut

Sjungom studentens lyckliga dag

...låtom oss fröjdas i ungdomens vååår! Och så vidare. Var på reunion med min gamla gymnasieklass i lördags. Det påstås att det har gått hela tio år sedan vi glada i hågen sprang ut från Hagagymnasiet med hela livet framför oss. Men det är den bittra sanningen.
Hursomhaver, det var väldigt trevligt att återse de gamla klasskamraterna. Dessvärre var vi bara ynka fem av totalt 31 elever som hade möjlighet att komma. Men vi gjorde det bästa av situationen och hade en trevlig kväll med många gamla minnen.
 
Och apropå stundenter. Jag har bevakat studenten i Säter de senaste tre åren. I år tog jag ett nytt grepp på studentfotandet. Minuterna innan studenterna skulle rusa ut genom entrédörren till Dahlandergymnasiet tog jag själv plats där för att ta en bild över synen som snart skulle möta de champagnefrukostfryntliga ungdomarna.
 
 
Det var inte så lite avundsjuk man blev på studenterna. Men, men, den biten är ju avklarad för min del. För ett helt decennium sedan alltså. Usch vad tiden går.
Och det var på självaste nationaldagen 2003 som vi tog studenten. Detta var alltså två år innan nationaldagen förklarades som röd dag.
Den första röda nationaldagen, 2005, firade jag för övrigt i Karlskrona med att äta plankstek och dricka en humlebaserad rusdryck. Jag och den dåvarande kollegan som var med beslöt oss för att detta med plankstek skulle bli en nationaldagstradition. Jag har dock inte följt den traditionen. Oklart om han har varit duktigare på den biten.
Över och ut

Om

Min profilbild

Pelle